måndagen den 12:e juli 2010

Jag blev bloggberoende - Detta är mitt sista inlägg

Jag har beslutat mig för att sluta blogga. Beslutet är noga övervägd och jag känner mig till freds med beslutet även om jag kommer sakna en hel del som bloggandet har fört med sig. Jag har nämligen på senaste tiden märkt att bloggen har blivit som ett gift och ett beroende för mig. Eftersom detta är en blogg om hälsa, med inriktning mot träning och kost, så känns det inte rätt att fortsätta blogga då detta bloggberoende som jag har hamnat i inte på något sätt är hälsosamt för mig.

Det är mycket tråkigt att behöva inse att det skulle behöva sluta så här för jag har verkligen älskat bloggandet. Men eftersom jag har älskat det så mycket och eftersom jag är en person som inte kan göra någonting halvhjärtat så har bloggen tagit upp alldeles för mycket av min tid och mitt engagemang. Den tiden och det engagemanget vill jag nu istället lägga på mina nära och kära och framförallt på min man. För om det är någon som har blivit lidande av mitt bloggande så är det han.

När jag började blogga för ungefär ett och ett halvt år sedan gjorde jag det på en, vad jag tycker rimlig nivå. Jag lade upp ett inlägg när jag kände att jag hade något att skriva om och ville förmedla. Oftast handlade det om 3-4 inlägg på vecka. Jag skrev mest för att jag hoppades att någon där ute skulle hitta till mina tränings- och hälsotips och få hjälp att själv leva ett hälsosamt liv. Med tiden ökade antalet inlägg per vecka och per dag.

För ungefär ett år sedan började jag öka den tid jag lade på bloggen ganska drastiskt. Jag skrev varje dag och ofta flera gånger om dagen. Jag tyckte inte då att jag var beroende av bloggen. Men när jag tänker tillbaka så var jag det redan då. För jag kunde inte låta bli bloggen även fast vi var på semester. Att hinna lägga upp två till tre inlägg per dag, trots att vi befann oss i Italien dit jag inte hade med mig en egen dator och där internetcaféerna var få, var ett måste för min del redan då. Om jag inte lyckades hitta en ledig dator varje dag började paniken smått komma krypande och jag var beredd att strunta i vilken härlig aktivitet som helst bara jag fick tag på en dator. För den som inte är bloggberoende låter detta helt knäppt. Men för mig var det livsviktigt att jag fick ut de där inläggen varje dag för att jag ville uppehålla en kontinuitet på bloggen och inte låta eventuella läsare behöva vänta för länge på nästa inlägg.

Under de senaste året har mina egna krav på bloggen blivit högre och högre med tiden. Jag har ökat kravet på antal inlägg per dag, på vad inläggen ska handla om, på kvalitén på inläggen och på vad som ska finnas som återkommande inlägg på bloggen såsom veckans övning, veckans träningsupplägg och månadens träningsutvärdering. Under året har jag också ökat den tid jag lägger på att läsa andra tränings- och hälsobloggar. När jag ibland har kommit på mig själv att jag inte har hunnit läsa några av mina favoritbloggar en dag har jag nästan fått lite panik och genast sett till att skapa tid för att hinna läsa och kommentera på dessa. För om jag kommenterar på många andras bloggar ökar ju chansen att jag får fler kommentarer på min blogg, vilket var mitt huvudsakliga mål med det.

Senaste halvåret har jag lagt säkert 2-3 timmar om dagen på bloggen. Minst. Jag har känt mig tvungen att lägga upp minst fyra inlägg om dagen. Och jag har känt mig tvungen att läsa runt 20-30 andra bloggar och kommentera på i alla fall hälften av dem. Den tid jag har lagt på bloggandet har jag naturligtvis tagit från någonting annat. Ibland har jag offrat sömn, ibland har jag offrat ett telefonsamtal till en kompis, men allra oftast har jag offrat tid som jag hade kunnat spendera med min man. Han har som sagt varit den person, som har blivit mest lidande i och med mitt bloggande.

Jag har nu kommit till en punkt där jag känner att bloggen har tagit upp alldeles för mycket av min tid, min ork och mitt engagemang. När man inser att man känner sig stressad för att man inte vet riktigt vad man ska skriva om i sitt nästa blogginlägg då är det någonting som är fel. Och stressad har jag varit under de senaste månaderna. När man märker att man hellre prioriterar bloggen än att spendera tid med människor i ens närhet är det också någonting som är fel. Och så har det varit för mig.

Mitt beslut att sluta blogga är genomtänkt och jag är säker på att jag gör det rätta när jag skriver att detta är mitt sista inlägg. Även om jag kommer sakna det något oerhört för jag har verkligen älskat bloggandet.

Som jag skrev tidigare är jag en person som inte kan gå in i något halvhjärtat. Det visade sig vara på samma sätt med bloggandet. Jag försökte några gånger att bestämma mig för att dra ned på antalet inlägg eller tid jag spenderade på bloggandet. Men eftersom jag tidigare redan hade definierat min mål med bloggen så lyckades jag inte med ambitionen att låta bloggen ta mindre tid. I så gott som allt jag gör är jag en antingen-eller-människa. Antingen gör jag det inte alls, eller så gör jag det fullt ut. När man jobbar heltid, tränar mycket, har man och många vänner och ett hushåll och hem att sköta och när man gör allt detta fullt ut samtidigt som man låter sin blogg uppta 2-3 timmar av ens tid varje dag då går pusslet till slut inte ihop. Jag väljer därför att lägga all min energi från och med nu på mitt jobb, min träning, min man, vårt hem och mina vänner. Bloggen får inte plats i mitt livspussel som det ser ut.

Ytterligare ett skäl till att jag slutar blogga är för att det är extremt svårt att förmedla ett hälsosamt ideal när man bloggar om träning och kost. Min tanke med bloggen har varit att inspirera personer, som är omotiverade att träna, att komma igång med träning. Men frågan är hur motiverande det känns för sådana när de läser om någon som tränar 5-6 gånger i veckan och dessutom går 5 powerwalks på en timme per vecka? Risken finns att dessa istället känner att detta är ett omöjligt ideal att leva upp till och struntar helt i att träna istället. I bloggen har jag också skrivit mycket om nyttig kost och hur viktigt det är att äta nyttigt. Men samtidigt som det är viktigt att äta nyttigt måste man få tillåta sig onyttigheter ibland också. Man måste hitta en bra balans mellan träning och vila och mellan nyttig kost och livets goda och den balansen är extremt svårt att förmedla i en blogg som skriver om träning och nyttig mat.

På tal om träning kommer jag i och med detta även göra en del justeringar med den. De senaste 7 åren har jag haft ett träningsupplägg på 5-6 en timmes långa träningspass plus 5 en timmes långa powerwalks innan frukost varje vecka. Så har det sett ut varje vecka år efter år, med ett litet undantag under sommarsemestern på tre veckor då jag normalt sett har dragit ned på träningsdosen.

Jag har aldrig egentligen lyssnat på kroppen om den har signalerat trötthet eller slitenhet utan bara tränat på efter planerat upplägg oavsett vad. Jag har nu insett att denna träningsmängd ligger på en för hög nivå för mig för att jag ska må bra och för att min kropp ska hinna vila upp mellan varven. Att träna 10-11 timmar per vecka tar också upp mycket tid, tid som jag kan spendera på annat och med andra. Jag kommer alltid träna mycket för jag älskar träning. Men jag kommer från och med nu dra ned på min träningsdos ganska radikalt för att se hur min kropp reagerar på det. Eftersom jag äter hälsosamt och ser till att få mycket vardagsmotion kommer jag framöver nöja mig med fem träningstillfällen i veckan, med ett upplägg som ser ut som följande på ett ungefär:
  • två styrketräningspass á 1 timme
  • två konditionspass á 1 timme i form av löpning, spinning, cykling eller aerobics
  • 1 powerwalk á 60-90 minuter
Det kommer vara en oerhörd omställning för mig och min kropp till en början. Men jag hoppas och tror att jag och min kropp kommer må bättre av detta träningsupplägg i förlängningen.

Jag hoppas att jag med detta inlägg kan vara till hjälp för andra eventuella bloggare där ute som tampas med liknande problem som de jag har brottats med. Kanske finns det fler än jag som går i tankar som bloggberoende eller känner att bloggen upptar alldeles för mycket tid?

Kanske att jag även kan väcka tanken för vissa av er som tränar extremt mycket. Den fråga man bör ställa sig om man tränar med en hög träningsdos vecka efter vecka är varför man gör det. Min förklaring har alltid varit att jag tycker att det är så roligt och att jag tror att jag kommer gå upp i vikt om jag inte tränar 10-11 timmar i veckan. Men frågan man bör ställa sig är hur roligt det är om man blir övertränad eller går in i väggen till slut? Och antagligen går man inte upp i vikt så länge man tränar och tänker på vad man stoppar i sig. Jag är ganska säker på att det egentligen räcker att träna 3 timmar i veckan utan att det ska leda till en viktuppgång.

Jag tror starkt på att mitt nya liv kommer bli ett mer hälsosamt liv för mig. Jag kommer sträva efter att hitta en bra balans i livet där jag har tid för annat än bara jobb, träning och bloggande. Jag kommer sträva efter en sund balans mellan träning, vila och sömn och en sund balans mellan nyttig kost och sådant som inte är lika nyttigt. Jag tror på Hälsa som helhet. Och i och med mitt beslut är jag säker på att jag närmar mig något som är hälsosamt för HELA MIG.

Ta hand om er! Jag kommer sakna er!

32 kommentarer:

  1. Starkt av dig att välja bort bloggen. Jag önskar dig all lycka i framtiden:-)

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Välkomna ditt beslut och sörj ej för mycket. Starkt att våga se och att våga göra något åt saken!
    Lycka till med livet och förändringen.

    kram

    SvaraRadera
  3. Det låter som att du har kommit fram till en hel del hälsosamma beslut. Jag blir så glad för din skull, ett stort lycka till!

    SvaraRadera
  4. Det låter som ett klokt beslut. Lycka till! Din blogg kommer garanterat att saknas... Kram :) !!

    SvaraRadera
  5. ÄR Karin glad är Peo glad :)

    Säkert ett smart val tjejen....Du kunde lätt ha blivit journalist eftersom du skriver jäkligt bra, men med tanke på ditt sista inlägg så är det nog tur att du valt ett annat yrke :)

    Lycka till och riktigt god sommar till dig och herr Axelsson :)

    SvaraRadera
  6. Låter som ett klokt och väl övervägt beslut. Kommer att sakna dina genomtänkta inlägg. Önskar dig all lycka!

    SvaraRadera
  7. Förstår dig men kommer att sakna din blogg. Tack för den här tiden ;-) Har du Facebook?

    Kram

    SvaraRadera
  8. Hej. Det låter som att du har tagit ett väldigt sunt o hälsosamt beslut. Tror att du helt klart gör rätt. Tror säkert att du kommer sakna bloggen som tusan, men det du kommer vinna när du gör dessa förändringar kommer så småningom väga upp saknaden o sedan betyda så mycket mer än bloggen.
    Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  9. Tråkigt för oss som gillar att läsa din blogg, men det låter som ett klokt beslut. Lycka till med livet och träningen!

    SvaraRadera
  10. Du kommer bli saknad här!

    Men jag förstår dig helt! Och rätt beslut att minska både tränings- och bloggtid. Jag tror att du kommer få mer harmoniska dagar! :) (att blogga både ger och tar, men ibland kanske det tar mer än det ger..?)

    Stort lycka till! (Hoppas kanske ändå få se dig på nåt träningsevent framöver? :))

    SvaraRadera
  11. Men vad ledsen jag blir, kommer sakna dig och din blogg jättemycket.
    Men va bra att du har tagit ett beslut som måste ha varit svårt och att du känner att din kropp kanske säger ifrån.
    Lycka till i framtiden

    SvaraRadera
  12. Riktigt tråkigt för alla oss som läser din fina blogg, MEN jag förstår ditt beslut helt klart. Det är grymt beroendeframkallande och tidskrävande. Ett sund beslut av dig som visar ännu mer på vilken stark tjej du är.

    Jag önskar dig varmt lycka till med träningen och livet framöver!
    STOR KRAM/Anna

    SvaraRadera
  13. Tycker att det är trist men förstår dig och kommer du ngn gång tillbaka så är du mer än varmt välkommen. kram o lycka till!

    SvaraRadera
  14. Det ska kännas rätt i magen vad man än gör här i livet och det tror jag det kommer att göra för dig nu.

    Kram Cissi

    SvaraRadera
  15. Trist att du ska sluta blogg just när jag hittat hit.

    Lycka till med allt!

    SvaraRadera
  16. Förstår dig i allt eller inget, är precis likadan. Själv har det resulterat i ätstörning och för mycket träning. Sund och hälsosamt att själv kunna sluta i "rätt tid". Kommer dock att sakna din blogg, älskar att läsa den under dagen
    Kram och lycka till med!!!!

    SvaraRadera
  17. Hej gumman!

    Vad jag är stolt över dig :)
    Det här kommer att gå bra, du är en målmedveten tjej som inte ger dig i första taget. Du har en underbar man,familj och oss vänner som kommer att stötta dig. Nu kommer du få så mycket tid över till att njuta av vad livet har att erbjuda. Massor av kramar till dig

    SvaraRadera
  18. Det märks att du verkligen har tänkt igenom detta. :) Och skall jag vara ärlig så förstår jag precis vad du menar - kanske lite för bra till och med. Känner igen mig i kommentarshetsen. Det där med att man har lite för många bloggar att läsa igenom. Et cetera, et cetera. Och i det långa loppet kan man ju då och då verkligen undra vad meningen är med det! Så jag tycker det är bra gjort av dig att du sätter en gräns, "nu räcker det" liksom. Lycka till med allt och hoppas att du kommer att tycka att träningen är fortsatt rolig länge, länge till! :)

    SvaraRadera
  19. Vad synd att det gick så långt! Men du gör säkert rätt, det låter som väl genomtänkt, när ens dataliv tar över det andra livet, då är det nog dags att backa. Ta nu hand om dig (och din man :) och så önskar jag dig en skön sommar! Har varit kul att vara inne här och hitta lite inspiration. Kramar

    SvaraRadera
  20. Det låter sunt att du lyssnar på vad hjärtat och din närmsta omgivning säger. Blogglivet får inte ta över helt. Det ska vara roligt att blogga. Man ska hinna njuta av familjen, vännerna, träningen, arbetet, kollegorna OCH bloggandet inte känna någon press.
    Jag kommer att sakna din blogg. Vore kul att komma och träna för dig framöver.

    Ha nu en underbar sommar och ta hand om dig fina du.

    KRAM

    SvaraRadera
  21. Kommer verkligen sakna din blogg! Men det låter som ett bra beslut från din sida. :) Lycka till i framtiden!

    SvaraRadera
  22. Tråkigt att du slutar blogga. Du har varit en sån inspirationskälla!
    Sköt om dig och lycka till!
    Kram

    SvaraRadera
  23. Mycket insiktsfullt av dig och ett klokt beslut. Lycka till med allt i fortsättningen!

    SvaraRadera
  24. Oj Karin. Först känns det lite ledsamt att läsa detta inlägg - men efter en stund känns det bara bra. Vad stark du är!! Du är verkligen modig som vågar vara så ärlig. Det låter riktigt bra att du lyssnar på dig själv och känner efter vad det verkligen är du vill göra. Stort lycka till, fortsätt vara denna grymma tjej du är! Vi hörs! Kram Ylva G

    SvaraRadera
  25. Kommer til å savne det søte fjeset ditt som titter frem rett som det er her!

    Kanksje du kan komme tilbake når du får det hele litt på avstand?

    Fortsatt god sommer - og husk: viktigst av alt er god helse!

    SvaraRadera
  26. Klokt, sunt och vettigt! Det får inte ta över, det får inte bli ett tvång.. Ha det nu så himla bra! Var rädd om Dig! Och ha en jätteskön sommar!
    Kram

    SvaraRadera
  27. Vad trist, kommer sakna din blogg. Men samtidigt - du har tagit ett otroligt sunt beslut!
    Jag förstår dig, det är lätt att bli beroende av att blogga. Jag hade en annan blogg tidigare, kanske la ner 6 timmar om dagen på den. Bloggen var mitt liv och just då trivdes jag med det, men det funkar ju inte i längden.
    Kloka tankar kring det här med träningsmängd. Jag har tänkt att ju mer-desto bättre (iaf om man varierar sig och inte bara springer t ex) men har insett nu att 3-5 tillfällen/vecka (inkl. raska promenader) är fullt tillräckligt.
    Jag förstår att bloggen tagit upp mycket av din tid - för dina inlägg är alltid välskrivna och det märks att du lagt ner mycket tid och omsorg på skrivandet!
    Ha en fortsatt fin sommar!

    SvaraRadera
  28. Bra att du lyssnar till dig själv! Vi ses kanske på träningsträffar med mera ändå? :)

    Kram

    SvaraRadera
  29. Vad starkt av dig att orka ta detta beslut! Beroenden är aldrig bra oavsett om det gäller blogg eller träning. För mig är hälsa balans och balans får man inte genom beroenden. Skönt att se att fler inser det!

    Lycka till!

    SvaraRadera
  30. Jag försöker leva hälsosam och nyttigt. Hälsa för mig är att kunna äta allt man vill när man vill samt dricka vad man vill när man vill huvudsaken är att man rör på sig nog mycket. Att man väljer att ta cykel/inlines istället för bilen. Händer det att man tränar utöver vardagsmotionen så är det ju bara ett stort plus. Men det är vad hälsa, hälsosam och nyttig betyder för mig.

    Lycka till med ditt nya liv!

    SvaraRadera
  31. Tack alla för era fina kommentarer och stöttande ord! De har verkligen värmt mig!!!

    Kram till er alla!

    SvaraRadera